slapptaget

Bort med tårarna, och fram med leendet igen!
En mening, och en oerhörd tyngd föll av mitt hjärta! Jag kommer inte ihåg vad du sa till mig, men det kvittar, det viktigaste är att du sa något. Utan att varken rygga tillbaka och utan hat i blicken, tittade du på mig och sa något. Jag är så glad! Kan du förstå att det nästan är 3 månader sen du sa något till mig senast! Och i 3 månader har jag levt ett miserabelt liv på botten.
Men nu är jag lycklig. Jag känner att tårarna börjar komma igen, denna gång glädjetårar. Jag välkomnar er, ni är efterlängtade!
Jag hade rätt när jag inte gav upp hoppet, jag visste att det bodde en ängel vid mig. Det bor en ängel i dig M L.

Jag har inga förhoppningar och jag tror inte det ska bli som förr, det går nog inte. Jag tar det lilla du ger mig, och bevarar det väl. Ett steg i taget.


Ur min diktsamling "Det bor en ängel vid mig"


En syn så vacker, så hög, så väl
jag skådar en ängel som flyger i skyn
jag gör allt för dig, du bor i min själ
så jag ber, jag ber, kom åter till byn

En ros faller sakta i hamn
efter en väntan så lång
en ros, en röst, i min famn
jag hör änglasång

Du är dagen jag lever för
du är blomman som blommar året om
min ängel, mitt vatten, mitt levebröd
utan dig, inget mig, du är min livsgång

300408 inkommande
"Dra åt helvete så pratar vi aldrig mer!"

Ur min diktsamling "Det bor en ängel vid mig"


En sorg, så djup
så djup, jag står inte ut.

Jag köpte en stege,
en stege, så lång
Jag föll
inferno sjunger min dödssång

En kamp, min egen strid,
en strid, jag höll mig vid liv

En väg, så hård,
så tuff, ej bråd
mitt hjärta, min själ
söker vård

En stege,
en stege, så lång
påväg tillbaka
jag anar livets sång

Ur min diktsamling "Det bor en ängel vid mig"


När ett ljus släcks
tänds ett mörker


Ett ostadigt tag
vid klippkanten
Jag släpper aldrig
blicken från branten

Ett steg tillbaka
jag känner dig andas
Jag släpper aldrig
våra hjärtan blandas


När ett ljus tänds
släcks ett mörker

Ur min diktsamling "Det bor en ängel vid mig"


2 years, has gone by
2 years, I wish you were mine

2 years, has ment a lot to me
2 years, there´s been two we

2 years, I feel a weird connection
2 years, I write for expression

2 years, we have so different living acts
2 years, now I know opposits attracts

2 years, Is not enought
In a year, my life will be tough

And when that year pass by
I will only cry cry cry

I pray and hope you always stay in place
And never ever move away

And if I see you packing your bags
I will break throught your window glas
And cause it´s not at all far away
I´II catch up, and beg you God please stay

I
I love
I love you

Regnet fullkomligt öser ner utanför min fönstergavel! 
Regndropparna lika stora som tårarna fallandes nedför mina kinder. Då jag tänker tillbaka på minnerna vi delat. Vänskapen vi hade. Sakerna vi gjort. Men nu känns allt bara som ett kast från tom hand.

Om jag bara vrider huvudet en aning och kikar över axeln så skymtar jag en fönstergavel likt min. En skepnad, full med regn och mörker, en förlorad själ. Skadad till kanten, en rispa på glaset och allmänt utnött. 
En gång i tiden var den förnstergaveln alltid fylld med glädje, musik och solsken, oavsett väder. Speglade det fallande regnet med sånt självförtroende att det dunstade direkt. Inget kunde skada den fönstergaveln. Men sen förändrades allt, som en blixt från klar himmel, sa du upp vår vänskap. Nu ser din fönstergavel precis likadan ut som resten. Alla de forna beundransvärda dragen du hade, kan jag inte längre se. 
Och det gör ont i mig när jag inte längre kan se dig. Jag vill se dig igen! Jag har inte gett upp hoppet än. Ta bort den där fasaden som du har sätt upp. Tror du det är ett spel? det verkar nästan så. Man spelar inte med känslor och det hoppas jag att du vet. 
Jag har inte gett upp hoppet om dig än, och jag hoppas och tror att jag någon dag kommer få se det fina ansikte jag vet finns där bakom. Även om du gör det svårt för mig, så tror jag fortfarande på att det bor en ängel vid mig.

Ur min diktsamling "Det bor en ängel vid mig"

Över fridens torg,
i solens sken,
vi flyger med vinden.

Vid glädjens topp,
i själens djup,
vi flyger med världen mot kinden.

I rosornas födelse,
Vid liljedammen,
vi rusar mot varandra i livet.

I hjärtats andetag,
vid ödets port,
en vänskap, ett tvivel eller givet?